En liten historia om oss

”Stig på! Smaka på vår kålsoppa och glöm inte att ta en bit bröd till det saltade fläsket. Hur många kannor öl får det lov att vara?”.

Under tidigt 1600-tal byggdes den nya staden i väst och här blev kroglivet stort redan från början. Längs med gatorna var det inte ovanligt att någon stack ut huvudet från sitt fönster för att erbjuda mat och öl till de förbipasserande. Det var ett dåtidens extraknäck hemma hos många göteborgare som olagligt gjorde sin egen brygd. En kanna öl var då detsamma som åtta vanliga flaskor idag och det påstås att ett par eller tre kannor (!) lätt kunde insupas av endast en person. Att kvällarna i Göteborg under denna tid blev aningen stökiga känns inte helt orimligt.

Frivilliga och ofrivilliga samlades dagligen vid Kungsporten, en av de stora stadsportarna intill vallgraven åt söder. Här möttes militärer som arbetade i garnisonen, folk som väntade på att bli beviljade in- eller utpassering genom tullen och de som tvingats att sitta i häktet som stadens fruktade busar. Göteborg var en stängd stad ända fram till 1800-talet och varje dag tog portvakten stadens nycklar och låste eller öppnade portarna i en märkvärdig ceremoni.

När porten stängdes klockan 21 varje kväll, fick även krögare, butiksägare och annat yrkesfolk stänga ner sin verksamhet för dagen. Tro dock inte att det blev stiltje i stan för det. Någon gång vid den här tiden skulle vi kunna påstå att Göteborgs första ”svartklubbar” fick sitt fäste. Hur hemliga dessa ställen var egentligen, kan ju diskuteras. Hit kom nämligen gemene man och de mest populära ställena var allmänt kända. Även lagens män så som portvaktare, militärer och tullare smet ofta förbi ett ställe som låg nära porten. Här serverades enkel mat för en billig peng och eftersom man stod på god fot med tullen så kunde det ibland läggas till en mer ovanlig råvara eller krydda i maten. Stället som i folkmun kallades KPH (Kungsportshuset matbar) blev på detta sätt omtalat och mycket populärt.

KPH drevs under många år utan lagligt tillstånd och idag är grundaren för oss okänd. Men det blev en klassisk mötesplats för stans invånare där borden alltid var fullsatta. Själva Kungsporten revs år 1838, men lever kvar med sitt namn* kring platsen än idag. Under 1600- och 1700-talet drabbades Göteborg olyckligt av många bränder och dagens Kungsportshuset byggdes först år 1856, men det var alltså här som allt började en gång.

Numer åker vi som turister i vallgraven med båten Paddan, beställer en kaffe i farten och shoppar modeaccessoarer i butiker där man förr sålde textilier. Och vi går fortfarande in på KPH för en matbit. En gemytlig stämning sprids fortfarande i den rustika miljön. Skratt ljuder till dåliga skämt och diskussioner om dagens nyhetsflöde hörs från baren. Här får du inte längre tre kannor hembryggt 1600-talsöl, men förvänta dig ett framdukat snapsglas till varje måltid. Efter si så där 400 år, ser det helt enkelt ut som att en nygammal krogtradition kommer leva kvar i Göteborg länge till.

* Kärt barn har många namn, liksom Kungsporten. Göteborgarna kallade alltid denna stadsport i söder för ”Söderport”. Fast efter att ”Nye Port”, Drottningporten som låg mot öster, byggts blev genast smeknamnet för Kungsporten ”Gamle Port”. Helt logiskt.